Morgonens nätbaserade upptäcktsfärd i parallellvärlden genererade ett talessätt som fick mig att stanna upp ett slag. Jag tänkte lite kring vad jag just läst. Hjärnans blixtsnabba tankebanor drog en koppling till ett samtal jag hade med en person häromdagen som rörde just det här: att tala. Eller ibland faktiskt välja att låta bli.
Ibland träffar jag människor som tycker att det är hemskt nödvändigt att säga vad man tycker oavsett vad. Det är bra att ha en åsikt, för all del. Den aspekten kan jag absolut sympatisera med…men att tvunget yttra den är inte lika självklart för mig.
Eller vänta nu. Vem försöker jag lura…?
Kanske borde jag istället vara mer som ett fåtal av mina absolut käraste släktingar och vänner. ❤️ Jag borde kanske öva på att vara tyst om jag det jag säger inte är helt sant, genuint snällt eller absolut nödvändigt. Tala är silver, tiga är guld heter det ju. Så jag inte bara talar för talandets skull. Men va fan…
Man är ju bara människa! Liksom. Händelsevis en väldigt tankfull, åsiktsrik, pratsam sådan. 👊🏼
Att tala för talandes skull
2016-02-25
