Livet, Politik, Samhället

Frisk i huvudet? Om terror, rädslor och vad som är farligt. Egentligen.

Gårdagsnattens fruktansvärda terroristattacker i Paris har fått omvärlden att reagera.
Blixtsnabbt sprider sig bilder i trikolorens färger på alla sociala medier.
Människor känner och visar medkänsla.
Stöttar.
Stödjer.
Agerar.
Och det är fint.
I krissituationer sätts den vanliga världsbilden ur balans. När det ofattbara händer tappar vi människor kontrollen. Vi blir maktlösa, hjälplösa och i värsta fall även hopplösa. Att visa empati med sina medmänniskor; att försöka förstå och nå en utsatt person eller en utsatt grupp, är bland det mest medmänskliga och kärleksfulla vi kan göra. Det förenar oss. Och det ligger i människans natur att gå samman mot en gemensam fiende, för tillsammans är vi starka. Det är inte heller en slump att mänskliga relationer både utmanas och stärks genom kriser.
För mig förtar den enade sociala media-fronten mot händelserna i Paris på intet vis tyngden av det som samtidigt händer i Syrien, i Afghanistan, i Libyen, och i alla andra länder som är i kris, där invånare lider medan samhället oundvikligen smulas sönder. Det går inte riktigt att jämföra en planlagd terroristattack mot civila mål, med syfte att sprida skräck och skapa obalans och osäkerhet hos alla och envar, med ett specifikt lands nationella sönderfall. Det finns självklart vissa likheter. Det mest påtagliga är nog det tydliga maktspråk som talas, oavsett om det handlar om IS eller andra terrororganisationer, eller om totalitära styren på statsmaktsnivå.
Den röda tråden är terrorismen. 
Vi är skiträdda för den – och med all rätt.
Terrordåd är inget annat än systematiskt våld mot civila mål, i ideologins namn, med syfte att genom rädsla och skräck skapa önskad förändring, ofta på politisk nivå. Själva tanken är att ingen ska veta var, när och hur det smäller nästa gång. Ingen går säker någonstans. Och det är just den här hemska oförutsägbarheten som är så svår för oss människor att hantera. Vi har ett behov av att kategorisera, skapa ett sammanhang och få en förklaring för att återerövra känslan av trygghet.
IS tog idag på sig ansvaret för attackerna, vilket dels är bra eftersom omvärlden då har en fiende att peka ut.
En syndabock.
Men det skapar även ett annat problem, nämligen att vi nu vet vem vi behöver vara rädda för.
Och vi människor – återigen baserat på våra rädslor – tenderar i sådana situationer att generalisera friskt.
Plötsligt förstärks vår starka önskan att återfå kontrollen och vi glömmer att tänka rationellt.
I mitt Facebookflöde läser jag:
”Vad var det jag sa, nu kommer de hit, terroristerna!”
och
”Sverige är redan invaderat av IS, vi har sleeper cells i hela landet enligt Säpo”.
En del ifrågasätter även sinnestillståndet för alla som är främlingsvänliga:
”Jag bara undrar om alla ni som vill att vi ska öppna våra hjärtan är friska i huvudet?”
Många tänker att vi borde ha en tuff gränskontroll och alltid kontrollera vem som kommer in i landet.
Och det låter väl rimligt.
Problemet är väl bara att det knappast kommer att stå:
”Anders Behring Breivik, norsk medborgare, högerextrem terrorist & massmördare” i någons pass.
IS-anhängare går tyvärr inte runt med en blinkskylt som brölar ”Terrorist!” ovanför huvudet lika lite som vi vanliga medelsvenssons går omkring med plakatet ”Jag är rädd och har därför slutat tänka rationellt.”.

Det jag vill ha sagt är inte att du inte ska vara rädd.
Man bör vara rädd för farliga människor, oavsett om de gömmer sig bakom en religion, en stat eller en fundamentalism av något slag.
Det jag hoppas är att du – fastän du är rädd – kan välja att inte generalisera så oerhört!
Det är inte alla muslimer som utfört dåden i Paris.
Det är IS: en farlig, fokuserad och faktiskt ganska sorglig grupp extrema individer som enats kring ett fundamentalistiskt mål och som åsidosätter den inre kärnan av medmänsklighet till förmån för jihad i sin mest negativa mening.
Och med denna tanke närvarande i sinnet kanske vi bättre förstår varför många asylsökande flyktingar väljer att fly.
De är också rädda, för precis samma sak som du.
  

2 073 reaktioner på ”Frisk i huvudet? Om terror, rädslor och vad som är farligt. Egentligen.

  1. If you want to play at an online casino for free without making a deposit right away, your best bet is a no deposit promo. This is the best option if you’re interested in trying out a site or game, risk-free. A no-deposit online casino bonus funds your account with free credits that can be used to play games and give you a chance to win real money. And this is where No Deposit Casino jumps in, as a reliable resource site which has players’ benefit in mind as a top priority. Browse through all the casino reviews with detailed info and insight on each of the venue’s aspects, find out their strengths and weaknesses, and also search for other players’ experiences with your casino of choice. Equipped with all this info, you will be able to move forward and find a trustworthy place, benefit from its promotional offering and get pampered by its great service.
    https://johnathanrogf840517.blogofoto.com/58830831/absolute-poker-download
    Support for 888 Poker and Winamax coming soon *Featuring tournament Auto Notes designed by Shaun Deeb exclusively for PokerTracker 4 Seven Card Stud Poker is a betting game where players try to win the best five-card-hand out of seven cards, all the while betting against the hands of other players. Seven Card Stud can be played by 2 to 7 players. Two cards are dealt face down to each player. Players then bet. A card is dealt face up to every player. Another round of betting takes place. A fourth card is dealt to each player, again face up, and again players bet. This happens with the fifth and sixth cards, with betting after each card. For the final round, players take their seventh card face down, and bet once more. Stud poker was being played long before Texas Hold’em, and it’s easy to see how the younger, more popular poker variant evolved from 7 Card Stud:

Kommentarer är stängda.