Nyårslöften och förändringarnas tid!

2014-01-05

Tillhör du också den arma skara människor som fortfarande tänker att nyårsdagen är Dagen D? Brytpunkten då livet ska vända liksom av sig själv. Allt ska ordna upp sig! 😃 Man ska bli smal, snygg, man ska träna mer, facebooka mindre, äta nyttigt och bara dricka vin på helgen om ens det. Jo, jag kan hålla med. Tanken med att förfina och förbättra sig själv är skön och tilltalande men otroligt opassande till hela min personlighet. Problemet är liksom att jag inte har karaktären, orken eller ens viljan. Jag tycker att jag duger rätt bra som jag är trots mina fel och brister. Och jag har nog aldrig lyckats hålla ett nyårslöfte när jag tänker efter.
Jag har själv aldrig förstått grejen med ”Jag slutar röka. På måndag.” eller ”Jag slutar röka. När limpan är slut.”. Eller ”Jag ska börja träna. Efter nyår.”
Varför vänta? Varför hänga upp det på ett visst datum, en viss dag, en viss händelse? Kanske KÄNNS det lättare. Men ÄR det lättare? Jag tror inte det. Vill du ha en förändring: just do it!
Vänta inte.
Så har jag inget jag vill förändra?
Jodå.
Absolut.
Tankspriddheten. Jag vill gärna minnas var jag lägger viktiga kvitton, nycklar etcetera. Och kanske allra mest vill jag förbättra min (o)förmåga att hålla fokus!
Låt mig förklara det så här.
Jag vill kunna:
1. identifiera problemet
2. åtgärda problemet
3. avsluta
Problemet i fråga handlar oftast om städning. Som läget är nu är jag en jävel på nr 1. Jag är också väldigt bra på att påbörja steg 2. Men sedan händer det ALLTID nåt på vägen mot avslutet. Där, strax efter att jag börjat åtgärda. Man har goda intentioner men så händer det nåt på vägen liksom. Man ramlar över en Veckans NU eller kanske sin mobil. Och så är det kört.
Man ska väl bara bestämma sig! Ändra städstil. Hålla fokus. Inte släppa efter för impulser. Ja! DET ska jag jobba på att förbättra, har jag bestämt mig för. Från och med i oktober 2013 faktiskt, för det var då jag bestämde mig. Första gången.
Hur som helst: Jag tänkte alltså inte vänta på någon dum nyårsdag för att förändra mig. Då, NU och hädanefter ska jag ta tag i städningen! Jag vill också ha ett rent och fint hus. Jämt! Ett utställningshem utan kletiga fingeravtryck på fönster, skåp, dörrar. Ett rent hem utan en halv hund i hårbollar utspritt över golvet. Ett fint hem utan diskberg upp till kanten på överskåpen. Tänk att alltid ha ordning och aldrig behöva panikstäda för att man får oväntat besök när förra veckans svettiga, ouppackade gympaväskor tronar upp sig ovanpå hög fuktiga vinterskor innanför ytterdörren. Tänk att alltid ha putsade fönster, undanplockat, prydligt och så en vas med fräscha snittblommor på bordet. En ljuvlig doft av Yankee Candle Clean Cotton som sprider sig över den nybonade parketten… Prunkande gröna växter på fönsterbrädena och blanka ytor utan damm. Överallt.
Ja, JÄVLARS. Så vill jag ju ha det!
Nu ska det min själ förändras!
Inte maska.
Inte Facebooka.
Inte spela WordFeud eller prata med barnen, eller så.
Bara vara huslig.
Huslig…
Hu. 😱
Precis när jag (typ) hade bestämt mig, möttes jag av en Krigszon av rang i köket. OCH i vardagsrummet. För att inte tala om tvättstugan. Och resten av huset! Det är en vemodig syn, vårt hus. Nio självdöda julstjärnor med få blad spretar sorgligt i sina fula julkrukor från fönsterkarmarna. Tre dukar med grymma stearinfläckar ligger och flämtar, döendes. Tomma mjölkpaket och använda glas varvas med gamla tidningar och tomma kartonger. I soffan som för övrigt är täckt av hundhår, popcornsmulor och plastremsor från Paradisaskar ligger ett gäng skrynkliga filtar med inkletad kola (förvisso hemgjord, det är ett tecken på att jag åtminstone är LITE huslig!). Jag hittar även tre omaka strumpor, självklart använda.
Suck. Motarbetad redan i inledningsfasen, när jag var såå taggad att förändra mig själv, en gång för alla. Förjävligt!
Jag tröstar mig med ännu en kopp kaffe, djupt nedsjunken i soffan. Sedan MÅSTE jag göra nåt åt det här kaoset! Fast först måste jag läsa Aftonbladet. Det kan ju ha hänt något dödsviktigt. Som att någon smart forskare hittat Kuren mot ett syndrom jag faktiskt lider av, nämligen ASM (Allmän StädningsMotvilja) med tydliga drag av OO- (Oorganiserat Ordningssinne) med förlust av fokuskontroll vid städning som primärt symptom.
Lycka till med dina nyårslöften om du nu gav några! Själv kämpar jag vidare med mitt ASM-syndrom med min femte kopp kaffe i handen. Fan vad det är jobbigt med förändring alltså. Jag tror jag tar en påtår till. 😉