Allmän livsleda & lite själaskav

Ibland blir jag sjukt trött på livet. Inte att leva alltså, utan trött på alla dessa föreställningar om hur livet i stort borde vara och hur människor i ens liv bör agera. Och hur man själv är. Fångad i sitt eget liv, liksom. Då är det lätt att få lite själaskav…
Jag själv är egentligen en rätt enkel person själv, inbillar jag mig. Men ibland undrar jag. Tänk om det bara är en illusion: en välputsad bild man går och bär på av sig själv? Att man är så jävla enkel och okomplicerad och allälskande? Fastän man egentligen går omkring och är något helt annat… Svår och störig och oempatisk med narcissistiska drag! Eller inte jag då alltså. Men någon annan. 😏
Innan var saker enklare. Ju mer naiv och oförstörd och livsglad en är som person, desto enklare blir tillvaron per definition. Vissa skulle säga att det där verkar vara rätt glättigt och platt men det håller inte jag med om. Varför krångla till det när man kan göra det enkelt!
Och varför klanka ner på sig själv jämt, när det är alltid alla andra som är besvärliga?!
Nä, skämt åsido. Det verkar bara vara ett dikotomiskt förhållande i den moderna världen, det där. Antingen verkar folk vara
a) skuldfria, icke-reflekterande och konstant ”drabbade” av andras dumhet
eller
b) vara styrda av sin växande inre skam, överreflekterande och ta på sig all skuld.
Jämt och hela tiden.
Och jag vill inte tillhöra nå’t av det.

Jag tror så här. Vi människor bär en grundkärna inuti oss. Förenklat sett en kärna av godhet eller ondska, plus eller minus – eller oftast en kombination. Men en kärna, oavsett vad. Kanske är det när ens självbild hamnar lite i obalans som man börjar ifrågasätta vad som verkligen finns där inuti?
Duger jag? Är jag god? Är jag värd att tyckas om?
Eller är jag mest en ulv i fårakläder; en liten Lucifer i änglaskrud…? 😈
Ja på allt ovanstående. Ingen är rakt igenom ond eller god – och det finns inga självklara rätt eller fel. Eller kanske lite, enligt samhällsnormen, det sunda förnuftet – och framför allt enligt mig! Ja, tänk. Tänk om alla var enbart goda och rationella och kloka..
Då hade min värld varit enkel och lätt! Och sannolikt även väldigt, väldigt tråkig.